söndag 6 november 2011

220 mot Helsingborg - 00.02 - lördag/söndag

När man åker buss hem är det, för det mesta, en ganska tradig historia. Man sitter där, förhoppningsvis med hörlurar i öronen, och väntar på att tiden ska gå och man ska vara hemma. Annat var det igår. Jag och Sarah hade kollar när Felix och hans band hade spelning i viken, närmare bestämt på vikenlanet (hur cool är jag som spenderar min lördagskväll på vikenlanet? aa, fast nä). Jag tackade efter spelningen nej till skjuts till Helsingborg, tydligen är jag lite korkad. Jag går snällt på bussen på viken fortet busshållplatsen och playar musiken i öronen. Två minuter senare, på viken centrum busshållplatsen, stiger det på en minst sagt konstig ansamling människor. Denna folkmassa fick mig att höja på ögonbrynen x antal gånger av många olika anledningar.

1. Jag sitter där och känner igen säker hälften av människorna som går på. De är uppenbarligen i sällskap och kommer ifrån samma fest. Det konstiga med detta var blandningen av människor. Där var allt ifrån en gammal kompis pojkvän, en gammal campeonit, min bordsherre på balen osv osv. Ï min hjärna har dessa människor INGEN koppling till varandra alls och ändå står de där och har hur trevligt som helst.

2. Människorna kommer uppenbarligen från en Halloween/maskerad - fest vilket i sig inte är så konstigt. Det konstiga är vad de har valt att klä ut sig till. Två av killarna har på sig kostym och en mask som jag nu förstår ska föreställa ett musansikte. Den ena hade ett rött musansikte och den andra ett blått. Ögonen på dessa musansikten var blinkande i respektive färger och killarna ser enbart genom ett nät som är format som en mun.

En annan kille kommer på som tomte. Men inte vilken tomte som helst, nej, en blodig tomte. Han har inte bara röda kläder utan han har även målat sin hud röd. Den här tomten, gick runt och bar på en bok som han starkt rekommenderade till mig lite senare.

3. Som vanligt med sådana här sällskap så är det alltid en person som är fullast och värst. Den här gången var det killen med det röda mushuvudet. Han kommer springandes på bussen själv någon minut efter de andra och det tar säkert honom 10 minuter att betala sin resa till Helsingborg. Vid det här laget så har alla hans vänner redan tagit sin plats på bussen och eftersom de är så pass många så sitter de i princip överallt. Var finns det en ledig plats? Bredvid mig såklart. Först så leder hans kompis förbi honom och jag pustar ut. Men ack nej, "JAG VILL SITTA DÄR" utbrister han och pekar på platsen bredvid mig. Jippi. Först ber han om ursäkt tusen gånger, varpå jag säger att han behöver faktiskt inte be om ursäkt. Jag försöker hela tiden stoppa in mina hörlurar i öronen men så fort jag gör det så säger han någonting igen och jag får pausa musiken. Jag minns inte allt han sa men det konstigaste var nog när han peka på min hörlura och sen sa "men hallå, ska du inte ens säga hej, efter en månad?". Hmm, what?

4. Det dröjer inte jättelänge innan han reser sig upp igen. Jag var uppenbarligen rätt tråkig. Frid och fröjd? Nej. Då kommer den blodiga tomten och bestämmer sig för att reda upp situationen. Det slutar med att han säger till sin kompis med mushuvudet att sätta sig ner och tar sedan hans före detta plats, bredvid mig. Den blodiga tomten var dock inte alls lika redlöst full som sin kompis och helt ärligt så var han ganska underhållande. Han rekommenderade starkt boken han hade i handen, "inte utan min dotter heter den, har du läst den? Den är riktigt bra" säger han nog 5 gånger, hade han själv läst den? Nej. Han frågar även om jag vill ha boken i julklapp, eftersom han ändå är tomte. Nejtack sa jag och fick sedan reda på att han hade stått i sin kompis vardagsrum, där hade varit jädrigt mycket böcker, och sen helt plötsligt så var han på busshållplatsen med boken i handen. Jag och den blodiga tomten, som presenterade sig som Patrik lite senare, pratade om allt möjligt på bussen in till stan och hade faktiskt ganska skoj.

Not your ordinary bustour. Minst sagt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar